Hur funkar det ?

  Utskriftsvänlig version 

Hur funkar det

En avgaskondensor tar tillvara den energi som går ut i skorstenen efter en värmepanna. Energin i avgaserna består av dels ren värme och dels i form av vattenånga som bildas vid förbränningen.

 

Genom att kyla avgaserna, med till exempel returen på radiatorvattnet, förvärms radiatorreturen innan den värms upp i värmepannan. Därmed åtgår mindre energi från pannan.

        

Eftersom den energi som finns bundet i vattenångan inte utnyttjas i en vanlig värmepanna har man i Sverige och Europa valt att inte räkna med den energimängden när man definierat verkningsgraden 100 %. När energin i vattenångan medräknas får man därför verkningsgrader över 100 %. för naturgas är energin i vattenångan ca 11 %. Olika bränslen bildar olika mängd vattenånga.

100 % i USA och England är lika mycket energi som 111 % i Europa o Sverige för naturgas.

Hur mycket kan man spara?

Det beror på vilken verkningsgrad den befintliga anläggningen har och hur hög årsverkningsgrad det blir efter installationen. 

Den årsverkningsgrad man får efter installationen beror på anläggningens förutsättningar att kyla avgaserna samt hur kylningen av avgaserna sker. ju mer man kan kyla desto större besparing.

En vanlig bra standardpanna som tar tillvara 91 % av energin, släpper ut en massa energi i skorstenen. Med avgaskondensering kan mycket av den energin återvinnas,  t ex ytterligare 15 procentenheter, från 91 % till 106 %. Över ett år minskar då behovet av inköpt bränsle med 15 %.

Ju högre årsverkningsgrad, desto större besparing och därmed kortare pay off tid på investeringen.

 

Exempel:

En fasighet köper ett år naturgas för 600 000 kr inkl moms. Därefter installeras en avgaskondensor som ökar verkningsgraden med 15 %.

Om energikostnaden minskar med 90 000 kr inkl moms / år och den totala investeringen för systemet med avgaskondensor är på ca 300 000 kr inkl moms har hela investeringen betalat sig själv inom 3,3 år.

 

 

För att uppnå de höga årsverknings-graderna krävs också en bra styrning av anläggningen. Exempel styra reservpannor, styra brännaren, och annat som påverkar verkningsgraden.


Vad är skillnaden mellan en kondensationspanna och en panna med separat AKO ? 

Det är ingen principiell skillnad.<\p>

Kondensationspannor är pannor med inbyggd AKO. För villapannor och andra små fastigheter är det en fördel med färdiga kondensationspannor eftersom man får en hyfsad årsverkningsgrad utan att entreprenören behöver kunna så mycket om kondensationstekniken. 

För lite större anläggningar, 60 kW och uppåt, betyder några %-enheters verkningsgradsförbättringar relativt mycket pengar och då är det en fördel om avgaserna kan kylas i flera steg och för övrigt anpassas till anläggningens förutsättningar. Det är då fördelarna med separat AKO visar sig eftersom flexibiliteten är så stor.<\p>


Vilken verkningsgrad har en AKO eller kondensationspanna?

Ingen avgaskondensor eller kondensationspanna har en given verkningsgrad. Hur hög verkningsgraden blir beror på tre saker.

  • Anläggningens förutsättningar t ex kallavatten med stort flöde är positivt.
  • AKO´ns utformning. Större kylyta och fler kylsteg möjliggör bättre kylning och därmed högre verkningsgrad.
  • Hur installationen utförs. Genom att anpassa systemet kan man ofta få kallare returer som därmed ökar verkningsgraden.

Verkningsgraden varierar dessutom över året beroende på värmebehov och utomhustemperatur.

Verkningsgradsvariationerna är större i en anläggning med avgaskondensering än i en anläggning med traditionell panna.

Kondenseringen och därmed verkningsgraden varierar över årstiden med:

  • Kylmediets temperatur (t ex radiatorreturen). Ju lägre temperatur desto högre verkningsgrad.
  • Brännarbelastningen. Ju lägre belastning på AKO´n desto bättre kylning.
  • Tappvarmvattenförbrukningen, i de fall där tappvarmvattnet förvärms i AKO´n.

Hur vet jag att besparingen verkligen blir det entreprenören/säljaren lovar?

Hinkmetoden

Genom att kontinuerligt mäta verkningsgraden kan den som har det ekonomiska ansvaret för värme-försörjningen hålla kontroll på det hela utan att själv vara insatt i de tekniska detaljerna.

Ett sätt är att kräva en prestanda på anläggningen i upphandlingsunderlaget. Kunden vet då vad hon köper och kan kräva av entreprenören/säljaren att den utlovade verkningsgraden verkligen uppnås.

Hinkmetoden (KWE´s kondensatmätning) mäter medelförbränningsverkningsgraden över längre tidsperioder och är en mycket enkel och tillförlitlig mätmetod.

Metoden går ut på att mäta mängden kondensat och gasförbrukningen under en period. Därefter kan verkningsgraden avläsas ur ett diagram.

 

KW Energiprodukter AB

Maria Prästgårds.g 10, 118 52 STHLM, Tel: 08-644 42 45, Malmö kontor: 040-97 52 71

info@kwe.se